Invasiva främmande arter

Under 2019 och 2020 utredde vi hur täckande uppgifter det fanns om förekomsten av vresros i landsvägs- och bannätet samt preliminärt hur mycket och var vresros har planterats. 

På landsvägarna har vi fortsatt inventeringen enligt förberedelsecykeln för underhållsentreprenader, men vi har ännu inte fullständigt heltäckande information om mängden vresros i hela landet. Enligt registeruppgifterna fanns det i början av 2022 planterad vresros på sammanlagt 1130 objekt på en yta om cirka 335 900 kvadratmeter. Av denna yta utgör vägar med en körbana cirka 178 800 kvadratmeter och vägar med två körbanor 151 100 kvadratmeter.

Verksamhetsmodellen för inventering av främmande arter i bannätet utvecklades 2022 och inventeringarna fortsatte 2023 på trafikplatserna i östra, västra och norra Finland, det vill säga bland annat i stationsområdena.

Förekomsterna av jätteloka har bekämpats redan i ett tiotal år allteftersom de upptäckts. Det finns inventeringsuppgifter om förekomsten av blomsterlupin vid landsvägarna från vissa underhållsentreprenadområden. Uppgifter om invasiva främmande arter i andra landsvägsområden finns endast från några områden i Finland. Vid järnvägarna har även andra invasiva främmande arter utretts på trafikplatserna, det vill säga bland annat i stationsområdena. 

I grönyteanvisningarna för landsvägarna som trädde i kraft den 1 juni 2023 finns aktuella anvisningar om målen och metoderna för bekämpningen av främmande arter. Vi har utrett metoderna för bekämpning av vresros, deras lämplighet för landsvägsmiljön och förfarandena för planläggning av bekämpningen.Vi har också utrett kostnaderna för bekämpningen. 

Trafikledsverket har publicerat en anvisning om inventering, bekämpning och informationshantering av invasiva främmande arter vid järnvägarna våren 2024.  I den senaste uppdateringen av banhållningens miljöanvisningar har vi beaktat bekämpningen av främmande arter och gett anvisningar för sammanställning av information om förekomster och bekämpning av främmande arter.

Vi har gett anvisningar om att i projektplanerna för förbättring av trafiklederna inkludera utredning om främmande arter, konsekvensbedömning och åtgärdsförslag för bekämpning av främmande arter.

Inom projekten för att förbättra landsvägarna rapporterades åren 2022–2023 bekämpning av främmande arter på en areal om cirka 22 600 kvadratmeter.  Särskild utrotning av vresros utfördes år 2023, bland annat i Kuopio, på en cirka en kilometer lång sträcka i mitten av riksväg 5. 

Åren 2022–2023 rapporterades bekämpning av främmande arter på en areal om cirka 8 100 kvadratmeter på järnvägsområden. 

I maj 2022 färdigställs vår utredning om prioriteringen av bekämpning av vresros i landsvägsnätet. Prioriteringen grundar sig på nationella riktlinjer och styr prioritetsordningen för bekämpningsåtgärderna. I prioritetsordningen ligger tyngdpunkten på kusterna och skärgården samt på närheten till Naturaområden och andra naturskyddsområden.

Under 2022 färdigställdes också en plan för uppföljning av invasiva främmande arter i järnvägsområden.I järnvägsområdena inleddes pilotförsöken för bekämpning av vresros och planläggningen av bekämpningen år 2023. År 2023 utreddes preliminärt möjligheterna med artificiell syn för identifiering av främmande arter längs järnvägarnas linjeavsnitt.

Med stöd av Trafikledsverket fortsätter ansvarsområdet för trafik och infrastruktur vid livskraftcentralen i Egentliga Finland pilotprojektet för bekämpning av vresros i Salos och Lundos underhållsentreprenadområden. Anvisningen blev klar sommaren 2022. Pilotanläggningarna kommer att användas för att samla in erfarenheter om kontrollplanering, metoder och kostnader. Sommaren 2024 inleds också som ett gemensamt projekt mellan livskraftcentralerna i södra Finland och Naturresursinstitutet ett vresrosbekämpningsförsök med hjälp av svampen purpurskinn. 

Trafikledsverket finansierade våren 2023 ett pilotprojekt som inletts av livskraftcentralen i Egentliga Finland i syfte att utarbeta en regional åtgärdsplan för bekämpning av vresros och blomsterlupin. Genom handlingsplanen kommer de förebyggande åtgärderna att kunna inriktas på de mest angelägna områdena. Pilotprojektet har också finansierats av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet.

År 2023 startade också ett småskaligt pilotprojekt med fokus på kontroll av vresros i järnvägsområden i södra Finland. Detta kommer bland annat att samla in metod- och kostnadsdata. Planläggningsarbetet för bekämpning av främmande arter vid järnvägarna har utförts sedan 2023. År 2024 inleds koordinerad bekämpning av jättelokor och vresros på trafikplatserna (bland annat i stationsområdena). 

Vi bekämpar kontinuerligt vresrosen och andra invasiva främmande arter i möjligaste mån i samband med trafikledsprojekt.  Bekämpningen av jätteloka fortsätter inom underhållet av både landsvägar och järnvägsområden.

Vi utreder också förekomster av vresros på järnvägsområden och utvecklar samtidigt riktlinjer för fortsatta åtgärder. Vi kommer även i fortsättningen att bekämpa vresros i samband med trafikledsprojekt.

Vid bekämpning av invasiva främmande arter ska man enligt EU:s och Finlands lagar och förordningar beakta kostnaderna för åtgärderna i förhållande till den nytta som uppnås. Det finns inga förutsättningar att avlägsna alla förekomster av vresros med tanke på kostnadseffektiviteten, åtminstone inte inom den närmaste framtiden.

Det viktigaste i bekämpningen av utbredda främmande arter såsom blomsterlupin och vresros är att förhindra att de sprids vidare. Vid avlägsnandet prioriteras områden med betydande naturvärden och närheten till dem. Att avlägsna vresros som växer på trafikledsområdena kommer att räcka flera år eller till och med årtionden.

Det finns flera problem med att utrota vresrosen. Hittills har den största flaskhalsen varit att det inte finns tillräckligt många mottagningsplatser för växtavfall från främmande arter på olika håll i landet. På trafikledsområdena är man ofta tvungen att avlägsna vresrosen genom att gräva upp buskar och växtunderlag, varvid en stor mängd avfall uppkommer. De kommunala avfallsanläggningarnas mottagningsnät är glest och alla mottagningsplatser har inte tillstånd att ta emot avfall som innehåller främmande arter.

Eftersom det inte finns tillräckligt med mottagningsplatser är det svårt att uppskatta kostnaderna för avlägsnandet och transporterna. Om avfall bortskaffas på ett olämpligt sätt kan problemet med främmande arter förvärras ytterligare. Avfallslagen förbjuder nedgrävning också av växtavfall.

Bekämpningskostnaderna är stora eftersom det finns rikligt med vresros längs olika trafikleder. Kostnader uppstår av planeringen av bekämpningen, själva bekämpningen, avfallstransporten och avfallsavgiften, uppföljningen och eftervården. Att separera det växtavfall som uppkommer från ytjorden skulle inte underlätta situationen, eftersom det också är dyrt men samtidigt besvärligt i trafikledsmiljön. Därför har bekämpningen hittills främst gjorts i samband med trafikledsprojekt.

En aspekt är också förändringar i vägmiljön eller tätortsbilden: när planteringsområden förstörs måste man oftast anlägga en gräsmatta i stället för att man ska kunna kontrollera om skott börjar växa efter bekämpningen. Då förändras väglandskapet och detta kan minska trivseln i miljön.

Dessutom är det bra att beakta att till exempel eventuella vresrosplanteringar vid järnvägsstationerna och deras parkeringsplatser inte nödvändigtvis är i Trafikledsverkets besittning. Ägaren kan också vara till exempel en kommun eller till och med en privatperson.

Vid Trafikledsverket har vi uppskattat att det utan avfallskostnader skulle kosta cirka 5–7,5 miljoner euro att utrota vresrosen i landsvägsnätet och med beaktande av avfallskostnaderna (mottagningsavgifter) skulle kostnaderna uppgå till 50 miljoner euro.

Vresrosbuskar ska klippas ner med några års mellanrum för att de ska hållas livskraftiga. Vresrosens nypon, som innehåller frön, har kunnat förflyttas med maskinerna till nya växtplatser i vägmiljön. Frön från vresrosen som spridits till nya växtplatser till exempel i skärgården har sannolikt följt med flyttfåglarna och även med rinnande vatten.